batman phantom sir king sly
När man inte bloggat på ett tag, uttryckt sig genom twitter och reblogs på tumblr, då är det faktiskt svårt att sätta igång med att skriva ett längre inlägg. Märker detta just här och nu. Tänkte först skriva om något helt annat - det faktum att jag blev pappa för
bagdad
När jag reste till Bagdad årsskiftet 2009/2010 var jag fascinerad av det slitna, trötta Irak. Mina bilder [http://www.flickr.com/photos/ainudil/sets/72157623146199632/] visade mest kaos, oordning, smuts och damm. Den här gången ville jag dock visa det nya Irak [http://www.flickr.com/photos/ainudil/sets/
naseer
Vi vaknar klockan sex på morgonen, tar en dusch, äter frukost. Sen blir det jobb och skola. Kommer hem på kvällen. Lagar mat. Äter. Diskar. Tittar på en dubbad turkisk såpa. Gör läxorna och diskuterar dagens och morgondagens lektion. Lägger oss. Vart tar tiden vägen? Jag vet inte. Men vardagarna
bloggosfären
Det här med att det varit obehagligt tyst här på bloggen, det har sina förklaringar. Inte så mycket att jag har skrivkramp eller att jag saknar ämnen att tycka till om, jag har dock känt att det varit på tiden med lite avhållsamhet, kanske för att det händer lite för
äktenskap
Fyra månader senare och vi hade gjort det på annat sätt om vi vetat. Exakt hur vet jag inte, men att vänta intensivt i fyra månader - and counting, det tär på en, det tär på oss båda. Att bo tillsammans under samma tak, till och med det går att
äktenskap
Jag har ju tidigare [http://www.tmn.nu/blog/2007/08/08/om-identitet-framlingskap-och-annat-idiotiskt/] tagit [http://www.tmn.nu/blog/2008/11/03/naseer-och-kvinnorna/] upp [http://www.tmn.nu/blog/2007/03/16/inte-en-terrorist-men-under-overvakning/] det [http://www.tmn.nu/blog/2007/03/07/ni-tvingar-mig-till-det-har/] här [http://www.tmn.nu/blog/2005/
känslor
Den 11:e juni 2010 visste jag precis vad som skulle hända. Den 14:e skulle jag och familjen sitta på ett flyg till Bagdad, den 19:e skulle jag och R vigas och sen skulle jag spendera en månad i Bagdad för att dra hem igen och vänta på
känslor
Känner som en av få ytterst sällsynta gånger tvekan till om jag verkligen vill publicera detta inlägg. Det här är utelämnande på en helt annan nivå. Självklart har jag ändå vågat trycka på publicera, i och med att du läser inlägget här och nu. Men satan vad jag har våndats.
formspring.me
[http://www.formspring.me/naseeral]Det här är en ego-tjänst om jag någonsin sett en. Vaddå blogg, twitter eller facebook? Formspring.mes [http://www.formspring.me] hela koncept baserar sig på att du tror att du är något. Det är chutzpah så att det stinker om det, och självklart måste
naseer
Det går lite på halvfart här på bloggen, det gör det. Det går på halvfart över allt annars också. Jag har ännu inte sett Avatar 3D, trots att jag önskat se filmen sedan mitten av december - jag har ännu inte recenserat Napoleon: Total War eller förtittat Starcraft II åt
jubileum
Fem år. Fem år på dagen. Så länge har den här bloggen existerat. Jag har skrivkramp, det finns mycket att skriva om. Först hade jag tänkt köra en torr statistikrunda över de åren som varit, men det känns gjort. Sedan hade jag tänkt sammanfatta mina fem år, om hur det
irak
"Det blir ett skitår", sa Sven Otto Littorin om 2009. För några blev det så, en del tack vare Littorin och hans vänner, mest på grund av börsmäklare och annat löst folk. För min del är 2009 inte alls illa. Det har hänt mycket positivt, en del negativt,