blogg100
Kolla där. Blogg100 varade i 12 dagar för min del. heh. Kombinationen barn, fru och ryggsmärtor satte stopp för gårdagens inlägg. So, it seems I'm out. Ingen fara dock, jag har fått sug på att blogga, och det var ju syftet med blogg100. Just nu fnular jag på
blogg100
[/content/images/wordpress/2014/03/wpid-20140309_202130.jpg] Detta är inlägg 9 av blogg100.
blanketter
Orimlig rädsla – eller närmare sagt orimlig irritation, det har jag när det gäller telefonsamtal och blankettfyllning. Det första handlar om att jag inte vet hur man pratar i telefon. Det andra handlar om att vi har något som heter personnummer i Sverige och det kan jag tycka är det enda
batman phantom sir king sly
När man inte bloggat på ett tag, uttryckt sig genom twitter och reblogs på tumblr, då är det faktiskt svårt att sätta igång med att skriva ett längre inlägg. Märker detta just här och nu. Tänkte först skriva om något helt annat - det faktum att jag blev pappa för
naseer
Vi vaknar klockan sex på morgonen, tar en dusch, äter frukost. Sen blir det jobb och skola. Kommer hem på kvällen. Lagar mat. Äter. Diskar. Tittar på en dubbad turkisk såpa. Gör läxorna och diskuterar dagens och morgondagens lektion. Lägger oss. Vart tar tiden vägen? Jag vet inte. Men vardagarna
ekonomi
Med tanke på hur bostadsläget ser ut i Stockholm hade jag väntat mig mindre fördomar om förorterna och mer förståelse för att man bor där man får tag på en plats. Som bosatt i Rågsved sen drygt två år märker jag dock att detta inte helt stämmer. I vardagssnacket är
naseer
Det går lite på halvfart här på bloggen, det gör det. Det går på halvfart över allt annars också. Jag har ännu inte sett Avatar 3D, trots att jag önskat se filmen sedan mitten av december - jag har ännu inte recenserat Napoleon: Total War eller förtittat Starcraft II åt
jobb
Det är väl ingen hemlighet för er som följer mina webbäventyr att jag varit borta i någon vecka. Det kändes som att det behövdes, en paus från web 2.0 och allt vad det innebär, och detta av en anledning givetvis. Sedan förra veckan har jag skiftat arbetsplats, jag avslutade
evighet
Jag bara såg det. Och kände för att gråta en smula. Samma sida, om och om igen, medan räknaren tickade uppåt ett besök i taget. Över 400 besök, under en och samma dag. Det värsta är att jag aldrig tänkt på det tidigare. Men jo, på jobbet besöker jag den
allmänt
Efter drygt två veckor frånvaro är man då tillbaka i hetluften. De två senaste dagarna har jag till och med längtat tillbaka till jobbet, och det får man ta som ett gott tecken på att man varit utvilad och laddad. Som alltid var tåget försenat, 25 minuter den här gången,
depression
Hösten är lite som våren. En årstid där sinneslaget påverkas. Jag har aldrig varit den som låtit årstiderna påverka mig, det finns ju bra och dåliga dagar oavsett väderleken utanför dörren. Men det finns de som åker berg- och dalbana med väderprognosen. Idag såg jag en kvinna i T-centralen. 50-års
action
Torsdagen den 17:e april 2008. Det luktar bränt på kontoret. Källan kan inte spåras. Sedan får vi det traumatiserande beskedet. Det brinner en bil utanför kontoret. En kyla sprider sig ner från nacken till ryggraden för att sedan omvälva mitt hjärta. Jag är paralyserad i ett par sekunder. Det