Tyst om Saddam
Återigen samma fråga, varför är det så tyst?
Det här gången är det Saddam jag pratar om. En man som placerar sig bredvid Hitler och Stalin i grymhet, en man som förtjänar ett rättvist straff (döden) för alla sina brott mot irakierna och resten av mänskligheten. Ett levande monster i en redan hård värld.
Vad har hänt sedan han togs? Ingenting. Saddam behandlas bättre än alla andra irakiska fångar, han har tillgång till böcker, skrivdon och papper, en liten trägård att sköta om och amerikanska muffins. Är det verkligen vad vi vill höra? Inte jag i alla fall.
Jag kanske skall påpeka att jag är irakier själv. Jag är långt ifrån neutral i frågan, jag vill se Saddam avrättad för sina brott. I minsta fall dömd offentligt i domstol. Istället möts jag av tystnad och enorm hemlighetsmakeri. Var är Saddam nu? Varför har rättegången mot honom inte börjat än? Varför har ingen fått träffa honom på så länge? Annars har vi ju hört att både advokater och männsikorättsorganisationer fått träffa honom.
Nej, jag är inte rädd att han redan är död. Jag är rädd för motsatsen. Att Saddam lever och mår bra, att han har tagits ut ur Irak och att han kommer att dömmas utanför landet, troligtvis till livsstid. Det här räcker inte. Väger inte upp alla hemska dåd som Saddam utfört. Jag vill se rättvisa, istället möts jag av tystnad.
Skall vi börja prata om en orättvis värld, du och jag...?
