Vertu Ascent

Har haft det tveksamma nöjet att jobba med en av Nokias lyxtelefoner, Vertu - modell Ascent. Det här ska då vara en mobiltelefon som riktar sig till big spenders, priserna varierar allt mellan 25000-30000 kronor till hundratusentalet kronor.

Först var jag faktiskt rätt arg över slöseriet, vem vid sina sinnens fulla bruk skulle köpa en sådan telefon? När jag sedan undersökte mobilen lite närmare blev jag lättad. Det är idioter som köper sådana här telefoner, ingen annan. För att vara en lyxtelefon är Vertu Ascent nämligen väldigt tekniskt inkompetent. Operativssytemet är Symbian Nokias Series 40 3rd Edition, skärmen ligger på ynka 116 x 148 pixlar och telefonen ligger fel i handen då den är aningen för stor och väger för mycket.

Nu finns det gott att säga om Vertu Ascent-mobilen. Displayen är av skraptålig kristall, telefonhöljet i metall gör att den känns styrketålig och både kameran och högtalarna övertygar. Men i ärlighetens namn kan jag inte riktigt se detta motivera ett pris på 25000 kronor - det är kanske också anledningen till att Vertu känner sig tvungna att placera diamanter på telefonen och knuffa upp priset till ett par hundratusen. Är man ute efter den exklusiva känslan får man nämligen leta länge.

En observation jag gör är att det verkar som att folk med pengar är rätt fantasilösa. Hade jag haft råd att spendera ett par hundratusen kronor på en mobiltelefon så hade jag banne mig sett till att specialanpassa en schysst telefon efter mina behov - jag hade absolut inte gått ut och köpt en tråkig Vertu med teknik från förra årtiondet.

Antar att det är sant det man säger - det är insidan som räknas.