Vapenlagar, eller bristen därav
Den oerhörda tragedin i Virgina borde ha räckt till att chocköppna amerikanernas ögon inför deras nonchalanta ställning till vapeninnehav. Det är många gånger man från vapenlobbyister fått höra det avskyvärda "det är inte vapen som dödar människor, det är människor som dödar människor" som ett slags försvar. En synnerligen cynisk sanning som borde kvävas.
Förvisso är det människor som begår brott, det är inte vapnen som har en egen vilja. Den grad av skada en människa kan utdela är dock direkt beroende av det vapen hon har tillgång till. Att gå till attack med en jaktkniv är inte lika effektivt som att gå till attack med en AK47. Det säger sig självt.
Så verkar dock inte några högljudda amerikaner tänka. Istället introduceras vi till den upp-och-ner-vända världen där argumentet blir "om alla hade beväpnat sig så hade tragedin kunnat förhindras" (via Lennart). För jo, visst är det bättre om 30 människor står och skjuter mot varandra än att bara en gör det...
Vidare måste det amerikanska samhället gräva djupt i vad det är för värld de skapat åt sig själva. Vad driver det här fenomenet skolskjutningar? Vad kan man göra åt det? Hur ska man förhindra framtida attacker?
Jag har mina teorier. Rädsla, maktlöshet och utanförskap. Det finns inget socialt nät som fångar upp de människor som mest behöver hjälp. Kanske man ska börja där?
