Undertecknad, bevismaterial i rättegången mot Saddam
Telefonen ringde nyss. Föräldrarna satt och kollade på rättegången mot Saddam i tv-kanalen Al Iraqia när en av deras vänner plötsligt uppenbarade sig som vittne. Hon talade om de kemiska bombningarna mot Kurdistan och hur även vi blev bombade. Under talet presenterade hon bildbevis på det hon bevittnat. Det är brännskador, blåsor och avlidna vänner.
Och det var då det hände. Först drar hon fram ett kort på min lillebror och min mor och sedan ett kort på mig. Vittnet berättar om vi hur alla vi var tvungna att fly och vad vi gick igenom.
Efter vittnesmålet tas bilderna in som bevismaterial i rättegången mot Saddam. Och se där, jag kanske kan bidra med ett litet korn i kampen mot Saddam. Det känns förbannat bra!
Telefonen har ringt fyra gånger ikväll. Det är nästan så att man känner sig som en kändis.
Det här inlägget är intressant.
