Tron Legacy, för Daft Punks skull

Tron Legacy är en film jag länge varit skeptisk till. Tron är ju en klassiker, och även om den inte är överdrivet bra så myser jag gärna över rullen en trött söndag. Det här med en uppföljare till en film som redan gjort sitt kändes inte helt klockrent. Det gör det fortfarande inte. Inget i de trailers som hittills har släppts har fått mig på kroken. Till och med den stora snackisen om en föryngrad Jeff Bridges är ju faktiskt bara ännu ett exempel av uncanny valley, någonting som man som gamer definitivt upplevt förut. Nej, årets stora julfilm skulle för min del bara vara en besvikelse.

Om det inte vore för musiken. För oj vad många gånger jag har haft den första trailern på repeat i en minimerad webbläsare. För där, vid 1:10 kickar Daft Punk in. De är tillbaka, och i vilken form sen! Det känns konstigt att skriva detta, men det är mycket möjligt att jag tänker gå och se Tron Legacy enbart tack vare musiken, och det tillhörande musiksläppet blir säkert mitt första skivköp på fem år - för det var ju då jag köpte Human after all av Daft Punk.

Någonstans får jag också tro att Daft Punk inte hade satt så mycket kreativitet, kraft och resurser på Tron Legacy om de inte trott på filmen. I slutändan kanske helheten blir bra ändå.

Disney har nu varit medvetna om Daft Punks dragningskraft och faktiskt lockat med den musikbaserade teasern Derezzed, detta har dock inte hindrat promomaterialet från att läcka ut.