Studenterna och kåren
Förvånar det någon egentligen att hälften av studenterna skulle lämna kåren om de kunde? Det finns många aspekter till att kårobligatoriet är avskytt.
För vad gör en kårföreningen egentligen? Ordnar fester och håller en cafeteria som säljer dyra mackor och läsk. Det är egentligen det hela. Tanken om kårpolitik, studentstöd och påverkan av institutioner och utbildningar finns bara i teorin hos de flesta kår. I realiteten bryr sig de flesta kår mer om att hålla en lokal där det går att anordna fester som studenterna ändå inte vill gå till än att fungera som stöd.
Det är synd, men här har vi verkligheten.
För en student som måste klara sig på dryga 6000 kronor i månaden är dessutom varje krona guld värt. Att slippa en avgift på 300 kronor per termin betyder att man får en extra matvecka, eller att man har råd att dra på bio och kolla på en film utan att få dåligt samvete.
Huruvida det är bra eller dåligt för studenterna att Lars Leijonborg nu vill avskaffa kårobligatoriet är egentligen en helt annan fråga. Faktum kvarstår dock i att kåren idag underpresterar och sviker. En skärpning vore på plats.
