Rösten är lämnad

Röstade igår kväll och kände genast en lättnad. Jag behöver inte bry mig mer om allt tjafs, valvakor, röstfiske, skandaler eller vad det nu kan vara. Rösten blev röd och jag tror att det inte är någon överraskning för varken er eller mig. Dessutom passade jag på att rösta ja till Stockholms trängselavgifter. Biltrafiken har varit ett helvete sen försöket lades ner.

Hur det än går i valet kommer jag att bli besviken. Jag vill inte se de borgliga vid makten och jag vill inte se Persson som statsminister. Det som till slut avgjorde för min del var att jag bestämde mig för att inte låta en enskild person avgöra min ideologiska inställning. Sverige är större än Goran with two pricks.

Stora besvikelsen är avsaknaden av långsiktighet. Sverige har styrts av Socialdemokraterna i 65 av de senaste 74 åren. Oppositionen kan inte, hinner inte, vill inte ändra på allt de lovat eftersom systemet inte hanterar deras förslag. Det skulle krävas två eller tre mandatperioder för borgligt politik att märkas - och innan dess följer alltid en försämring eftersom landet ändrar riktigt och måste anpassa sig - och då brukar folk vilja att återgå till sossarna eftersom det var "bättre då". Just de här långsiktiga förhållanderna är det ingen som diskuterar, något jag finner väldigt underligt.

Betyget för årets valrörelse blir 1 av 5. Jag är uttråkad, besviken och apatisk. Fram tills igår var jag även villrådig.