Path of Exile
Grinding Gear Games heter en liten utvecklare som sitter i Auckland, Nya Zealand och knackar kod. Ett gäng på cirka 20 personer som lyckats göra det Blizzard misslyckades med, ett nytt Diablo. Spelet som sådant heter nu inte Diablo, utan Path of Exile och någonstans känns det som att det är det spelet som Blizzard borde ha utvecklat.
Actionrollspel har alltid varit lite av spelvärldens Stardoll, innan. Man vill bara klä sin karaktär i bästa och snyggast möjliga mundering. I vägen för detta står vanligtvis en hord med monster och då gäller det att även ha bästa och snyggast möjliga vapen eftersom det är så världen ser ut. Vill man vara fin får man lida pin. Blizzard anno 2000 förstod detta, och senare även Runic Games med sin Torchlight-serie. Någonstans runt Diablo III verkar det dock som att man missade den här lilla detaljen för att istället göra ett spel som fick kretsa kring auktionshuset där man kunde göra affärer med riktiga pengar, i ett fullprisspel.
Det är här Path of Exile blir riktigt intressant. Detta är ett free-to-play-spel, där man dessutom satsar på så kallad "ethical microtransactions", och det finns inte minsta skymt av en valuta i spelet. Istället är det en föremålsekonomi som råder, där allt man hittar medan man spelar kan bytas ut mot något annat bara någon går med på affären. Så, i Diablo III får man först punga ut 500 kronor, för att sedan kunna köpa guld för riktiga pengar (eller grinda fram tillräckligt) för att kunna göra affärer i spelet, medan man i Path of Exile, som är gratis att spela, inte ens kan hitta ett enda guldmynt.
Psykologiskt har man alltså ett övertag redan på affärsmodellsbasis. Kollar man sedan på det riktigt intressanta, gameplayet, vinner Path of Exile än en gång, åtminstone om man är nostalgisk av sig. För om något är Path of Exile Diablo 2,5. Man har i stort kopierat kungen, men lagt till ett par intressanta innovationer. Det första nämnde jag ovan, man har skippat valutor och löst detta med föremålshandel. Den andra viktiga förrändringen har varit valet av klasser, eller rättare sagt valfriheten i detta. I Path of Exile spelar egentligen klasser ingen roll, för i bakgrunden råder dels en allrådande färdighetskarta som kan fyllas i med poäng allt medan du spelar, men även "förmågejuveler" som funkar som en bra genväg. Och det är här du bestämmer vem du vill vara. En tvåhandsyxsvängande nekroman? Eller ett eldklotspammande muskelberg? Båda går, båda funkar, och det är awesome.
I och med att vi pratar action-rpg här kommer vi till den spelmekaniskt viktiga punkten musklick. När man spenderar 30 timmar i ett spel med att klicka på saker och ting vill man att det ska kännas bra. Och det gör det. Varje klick i Path of Exile är responsivt, det är tyngd i attackerna, magierna riktar sig dit de ska och det är kul att springa runt, upptäcka och slakta ännu en hord demoner. Ibland blir det extra roligt när man översvämmas av 50-talet zombier, eller när man möter en boss som faktiskt känns som sådan. Och vid varje klick klickar (I see what I did there) Path of Exile med mig. Jag blir glad av att spela det här spelet, något som tordes vara självklart men som inte alltid är fallet.
Var är då orosmomenten? Tja, hela invitariesystemet suger och borde göras om av någon som kan UI, men detta är bara ett litet problem - det allvarliga är att jag inte säker på om Path of Exile kommer att vara kvar om nåt år. Etiska mikrotransaktioner i all ära, men vad ska studion leva på? Just nu finns det absolut ingen anledning för mig att köpa något av utvecklarna - och förvisso är animationerna och husdjuren de säljer fruktansvärt dyra och därmed lönsamma, men det saknas motivation för mig att genomföra ett köp.
Även om det går att leva på nudlar väldigt länge är bandbredd och serverunderhåll hyfsat dyrt, åtminstone ska ett spel kunna försörja sig självt kan jag tycka, och just nu är jag osäker på om så är fallet.
I en vacker värld hoppas jag att Grinding Gear Games kommer att introducera lite kläder och boosters att köpa, att de kommer att överleva, och att vi får fortsätta spela deras helt underbara spel för en lång tid framöver.