Mordechai Vanunu

Mordechai Vanunu har i en debattartikel hos Aftonbladet återigen vädjat om asyl i Sverige. För en man som trakasseras i sitt eget hemland och som förföjs av sitt eget folk förstår jag vart han kommer ifrån. Som ni kanske vet så avslog Sverige Vanunus första asylansökan med motiveringen att han måste befinna sig på svensk mark innan han kan ansöka om asyl. Det här är korrekt och enligt regelboken. Dock är det som Vanunu påpekar rent omöjligt för honom att ta sig till utländsk mark på grund av den intensiva övervakningen från de israeliska myndigheterna.

Frågan jag ställer mig här är hur långt skall man gå i tolkningen av lagar? Hur byråkratiskt vill man hantera människoöden? Framför allt undrar jag hur mycket utrikespolitik det ligger i beslutet att avslå Vanunus ansökan om politisk asyl?

Oavsett vad man tycker så ger Vanunus inlägg ett inblick i hur omvärlden hanterar obekväma personer. Det känns ärligt talat ganska obehagligt. Man är trygg bara så länge man håller tyst och är en "god medborgare". Ett steg utanför ramarna och chansen finns att man riskerar allt...

Var det någon som nämnde humanism?