Kulturella bloggar
Senaste dagarnas kamp om bokbloggar, litteraturkritik och dagstidningarnas kulturredaktioner har måhända inte farit mig förbi, jag har dock medvetet valt att inte ens titta åt det hållet.
Unkna kulturredaktioner intresserar mig inte, och deras icke-frågor inför utmaningarna från den (fan, jag vägrar kalla det ny teknik, webben blev ju mainstream redan 1994) tekniska värld vi lever i är gammal skåpmat.
Det var dock inte förrän jag läste TDH:s inlägg i frågan som jag insåg vilken låg nivå tidningarnas litteraturkritiker placerat sig på. Det pratas om etik och kritisk verksamhet. Har man glömt alla avslöjanden om litteraturkritiker som recenserat böcker de inte ens läst? Eller i HD-fallet, en bok som inte ens blivit skriven än?
Det finns rötägg där ute som man ska passa sig för. Dagstidningarna är inte immuna mot dem. Vill man bli köpt så blir man det, skriver man på papper eller i en blogg spelar ingen som helst roll.
Det mest skrämmande i den här frågan är att dagstidningsherrarna tror att de är immuna och ofelbara (och kanske även det faktum att de fortfarande lever i en tid då man kallar datorer för räknemaskiner). Det är ju ett faktum att där förnuftet går ut är där rötan kommer in.
