blogg100

I am out and I am proud

Naseer Alkhouri

4 mar 2014

Jag gillar dubstep, jag vet att det är inne att basha genren, men energin i musiken går inte att ta fel på. Det är härlig, blodpumpande rytm. Sätt dig och lyssna på deadmau5, Feed Me, Nero, Zomboy eller till och med gamlingen i gamet Skrillex och låt energin strömma. Det är ju bättre än en kopp kaffe.

Jag menar, lyssna bara på det här mästerverket:

Det sagt måste jag dock erkänna att de bästa i branschen ändå måste vara kalkonbröderna:

Detta är inlägg 4 av blogg100.

15: Hem och skola

Det blev bestämt att vi skulle sluta fly. Vi var klara, Damaskus var vårt nya hem tills Irak var befriat och då skulle vi tillbaka. Vi fick tag på en lägenhet våningen under khala Hiams. Beige väggar, golv och tak. Fuktskador, sprickor och mögel. Högsta Yarmouk-standard. Med fördelen att vi

14: Ensamma i Yarmouk

Det var inte så här det skulle vara. Jag märker det när vi kommer hem till min moster i det palestinska flyktinglägret Yarmouk. Bordet är dukat med nötter, frukter och grönsaker. Karaffer med vatten och glas står uppställda, där är en flaska arrak att fira med. Några flaskor Pepsi till

13: Landssorg

I patriarkala Iran är det mannen som behöver göra allting medan kvinnan är hemma med barnen. Det spelar ingen roll vad vi själva tycker och tänker om saken, anpassar vi inte oss till landets kultur och traditioner stöter vi på problem. Faktum är att det inte går att göra det

12: Bajs och is i lager efter lager

Tidigt på morgonen går bussen till Urmia. Jag och Simsim sitter och kollar ut genom ett fönster över ett vinterlandskap med byar som flimrar förbi och snart är vi inne i staden. Mamma har tagit på sig slöjan som blivit en del av rutinen så fort vi stiger utanför vårt

Mastodon

Read more

15: Hem och skola

14: Ensamma i Yarmouk

13: Landssorg

12: Bajs och is i lager efter lager