Grand Theft Auto IV: Våld och kvinnor
Det påstås att Grand Theft Auto IV är ett satiriskt spel som ironiserar över dagens samhälle. Detta argument används gärna som en försvarsmur mot den kritik spel av den här kalibern alltid får och alltid kommer att få utstå.
Det är en sanning. Men det är inte hela sanningen.
I spelets radio- och tv-stationer, bland uppsnappade samtal och de egna dialogerna, på reklamskyltar och i stadens gator syns och hörs samhällskritik om Amerika som sällan yttras i det verkliga livet. Det är högst aktuella ämnen som tas upp och pulveriseras, till mitt stora nöje: kriget mot terrorismen, det amerikanska valet, den amerikanska sjukvården, såpoperor, rätten att bära vapen, invandrardebatten, paranonian gentemot staten och överlag alla frågor som your average american ställs inför i sitt liv utsätts för härlig, bitsk satir.
Synd bara att spelet i övrigt inte är lika ambitiöst som den atmosfär den verkar i.
Det är väldigt svårt att ta Grand Theft Auto IV på allvar, och ännu svårare att försvara det när man exempelvis kan döda civila utan att straffas. Det räcker att nudda ett polisfordon med en bil för att man ska få en wanted level. Du kan dock köra över en busslast oskyldiga civila utan vidare konsekvenser. Ifall en sådan lösning är på något sätt samhällskritisk så upplys mig gärna. Våldet sägs vara nedtonad i jämförelse med andra spel i serien, och det är den möjligtvis. Mitt problem ligger dock i att våldet får äga rum utan konsekvenser. Det är en rå och kall våldsorgie som ritas upp. Det här förklaras med att Niko är härdad sedan kriget i Jugoslavien, men det är en förklaring som inte räcker hela vägen. Det är ju jag som utför våldsdåden, räknar Rockstar kallt med att jag ska vara lika härdad?
Vidare mår jag illa över den sexistiska atmosfär som härskar i spelet. Det är alldeles för mycket bitches, pussies och titties för att jag ska tycka att det finns någon subtil mening med det hela. Grand Theft Auto IV anstränger sig inte för att utmåla kvinnor som sexobjekt - det tar helt enkelt för givet att kvinnor är det. Den nivå av cynism som återfinns i berättandet och dialogerna är tillräcklig för att jag ska känna mig illa till mods. Återigen misslyckas jag se den påstådda satiren.
Det enda Grand Theft Auto IV lyckas få mig inse är faktiskt inget annat än att författarna Dan Houser och Rupert Humphries verkar vara ett par riktiga svin. Och ett spel som åtminstone lär mig ett ting är ju bättre än ett som inte lär mig något alls. Det kan jag i alla fall bjuda Rockstar på.
