Google Chrome

Webbläsaren Opera var aldrig någonting jag blev intresserad av, möjligtvis för att den kostade pengar då när jag började leta alternativ till Internet Explorer. Innan dess hade jag kört Netscape, men efter att AOL kommit in i spelet dog webbläsaren rätt snabbt. I brist på bättre fick jag sitta med Explorer.

När Firefox kom in i bilden var det en revolution. Jag märkte faktiskt av en skillnad. Jag började surfa snabbare, bättre och mer effektivt. Utan att tveka gjorde jag Firefox till mitt fönster mot världen, med Firefox 2 blev livet ännu bättre. Och sedan kom Firefox 3, och här hade jag av någon anledning tröttnat. Jag ville ha ett ombyte och Internet Explorer 7 fick ta vid. Jag gillade Microsofts webbläsare, inte lika snabb som konkurrenten kanske, men jag såg en snyggare fonthantering som var tillräcklig för att vinna mig över till den mörka sidan.

Igår installerade jag Google Chrome. Jag tror att det här kommer att bli min nya webbläsare of choice. Jag gillar Chrome, riktigt mycket till och med. Webbläsaren är stabil, snabb och känns på något sätt som... luftig. En frisk fläkt i en stagnerad industri. Jag hade lekt med Explorer 8 förra veckan, och den webbläsaren avinstallerades på en gång, formateringsproblem förstörde mina favoritsajter. Med Chrome är saken annorlunda, förstår inte riktigt hur de lyckats, men till och med internetbanken funkar utan att klaga. Och sen är det smågrejerna som gör det. Som att jag slipper installera flash och java. Som att startsidan visar mina mest besökta sajter. Som att inkognitoläget bara funkar. Som att flexibiliteten i tabbar och fönster är oöverträffbar.

Det är lite skrämmande hur beroende av google jag kommit att bli. Samtidigt spelar det ingen större roll. Vi i webbgenerationen är inte trogna. När jag hittar något bättre kommer jag att byta utan att känna någon större sorg. Just nu är google kompatibla med det jag önskar mig av en webbsession, det gör oss till vänner.

Och Chrome är bara grädden på moset.