Döden bringar glädje
Vilken värld...
Nåja, utan att hymla. Jag känner stor glädje över det faktum att mördaren al-Zarqawi nu är död. Det här var en människa som personlig skar halsen av sina offer, och som filmade händelsen för att skryta. Visst kommer hans död väldigt lägligt för USA och dess alierade. Det är dock ett billigt pris att betala. Det gäller att kunna ge och ta. Ett monster har dött. Det väger tungt.
Det här var en man som inspirerade en invasion av terrorister som omsatte kidnappningar, tortyr och mord till ett system. En radikal sunnimuslim - av samma skrot och korn som Saddam. Både i tanke och handling. När jag tänker efter känns det som att han kommit undan för lätt. Nåja, hans död verkar ha blivit plågsam. Alltid något.
Blir han en martyr för de egna? Antagligen. Men vad spelar det för roll? Han var deras ledstjärna i livet, vad spelar det för roll om han även blir det i döden?
Kommer det att dyka upp en ny Zarqawi? Antagligen. Men vad spelar det för roll? Tragedierna verkar aldrig ta slut i Irak. Ett nytt tragedi blir bara ännu ett i mängden. Och har vi tur så dör även efterföljaren, och den som kommer därefter. Tills det tar slut, tills människorna kommer till sans och börjar leva, istället för att orsaka död.
