Det laglösa landet

Nyheter från Irak. Som alltid - inte goda. En släkting har dödshotats, han kommer in till sin affär och hittar ett hotbrev med två kulor. Betala eller dö.

Det blir en tur till inrikesdepartementet där en vän arbetar och sedan en pratstund med en säkerhetsansvarig. Tipset blir, betala eller dö. Det finns inget man kan göra åt hotet. Skulle polisen börja forska i ärendet skulle det innebära en säker död. Och skulle betalningen utebli är resultatet detsamma.

Släktingen betalar, får leva.

Jag ställer mig frågan, vad säger att det här inte kommer att hända igen? Den här förbannade maffian vet ju nu att släktingen är mottaglig för hot - det de inte vet är att han knappast har råd med att betala en lösensumma en gång till. Alla har tänkt i de här banorna, men vad skall man göra? Irak är ett laglöst land, det är terroristerna, maffian och alla laglösa samhällsgrupper som har makten. Polis och säkerhetsstyrkor vågar inte röra sig. Ta upp frågan med ockupationsstyrkorna? I bästa fall blir man utskrattad - i värsta fall bestämmer sig någon för att man är misstänkt terrorist och låter vapnen tala.

Min släkting är ett fall av många. Hjälplösa människor som får klara sig så gott de kan. Någon hjälp finns inte, inte heller någon trygghet eller säkerhet. Det är djungeln lag som råder.

För första gången sedan Saddam föll får mina föräldrar höra att de nog inte ska ens fundera på att resa till Bagdad. En sådan varning hörde vi inte ens när det sprängdes självmordsbomber ett par gånger om dagen. Men nu har livet i Irak kommit till en ny bottennivå - ner till ett personligt plan där den enskilda hotas för att hon eller han helt enkelt verkar vara självständig.

Har du ett jobb? Då är du inte tillräckligt rädd - du är inte tillräckligt terroriserad. Det finns grupperingar som tar det på sig att göra något åt saken.

Irak, det laglösa landet.