Buddhastatyerna i Bamiyan

Mars 2001, talibanregimen i Afghanistan, med Mullah Mohammed Omar i spetsen, är på jakt efter icke-islamiska segment i det afghanska samhället. Blickarna riktas särskilt mot de två enorma Buddhastatyerna, Vairocana och Sakyamuni, i Bamiyan-dalen. Det är konsensus bland talibanerna, statyerna är oförenliga med islamiska värderingar, de står som symbol för en religion som är islam främmande. Det är ta mig tusan på tiden att göra något åt dem.

Och det gör talibanerna. Den 18:e mars 2001 kommer beslutet, efter flera månader av debatt. Statyerna måste förstöras, de är en symbol för idoldyrkan och oförenliga med värderingarna i landet. Artilleriet börjar inte så långt efteråt att bombardera statyerna, när tillräckligt många hål går att urskilja placeras dynamit i kvarstoden och efter ett boom är buddhastatyerna i det närmaste borta.

Omvärldens reaktion är, inte att undra på, stark. Statyerna hade överlevt i 1500 år och varit uppsatta på UNESCOs världsarvlista. Sen kommer en talibanregim och raderar dem ur historien med religiösa motiv. Det skapas en fond där omvärlden lovar att återbygga statyerna, bland de mer profilerade länderna som deltar i projektet är Japan och Schweiz.

Vilket leder in mig till poängen med det här inlägget. November 2009, det högerextrema partiet SVP i Schweiz driver igenom en folkomröstning för att förbjuda minareter, en islamisk symbol. Argumentet är att minareterna inte stämmer överens med de kristna värderingarna. Över 57 procent av de deltagande schweizarna röstar för förbudet.

Här i väst spränger vi inte religiösa symboler i luften, vi har dock våra egna, minst lika effektiva metoder att undertrycka minoriteter. Genom att utnyttja vår demokrati på ett synnerligen hänsynslöst sätt genomdrivs en odemokratisk, och högst sannolikt, en olaglig förändring. Det är numera förbjudet att upplåta minareter i ett europeiskt land. Jag tröstar mig genom att omvärldens reaktion är minst lika stark den här gången som när talibanerna sprängde Buddhastatyerna i Bamiyandalen, det kan dock vara värt att skicka en påminnelse till Schweiz om landets ställning till de fruktansvärda sprängningarna, hur skiljer sig talibanernas undertryck av religiösa minoriteter från er egen, på en ren teoretisk nivå alltså?

Och vad blir nästa steg? Registrering av religiös tillhörighet? Förbud att utöva okristlig religion i publika sammanhang? Jag vet inte, men med extremhögervindarna i Europa skulle inget förvåna mig längre.