En jädra ovana

Jag har en liten ritual jag brukar utföra när jag får tag på en ny bok. Innan läsning bläddrar jag alltid till sista sidan för att läsa den sista meningen. Ibland brukar det stå någonting i stil med "Det är en ny dag imorgon." Det är ett slut jag uppskattar då det egentligen inte avslöjar någonting.

Och så finns det de författare som verkligen lägger krutet på den där sista meningen. "Hon insåg att hon inte behövde kämpa mer, log ett sista leende, för att sedan låta livet rinna ur henne med ett darrigt andetag som aldrig ville ta slut." Här blir jag närmast upprörd. Det är alltså en viktig kvinnlig karaktär som kommer att dö i slutet av boken. Jag hinner läsa ett par kapitel för att sedan lyckas lista ut vem det blir. Och plötsligt blir min läsning en resa mot någons undergång. Visst ger det ett helt annat perspektiv på mitt läsande, men snacka om spoiler...

Lär jag mig av mina misstag? Inte en chans. Nuvarande läsning slutar med det halvt uppgivna "It may well be we have to do this all over again..." Ska bli spännande att lista ut vad det är de måste göra ännu en gång.